Hoppa till huvudinnehåll

Faktalådor för medier

Faktalådorna på denna sida berättar om val, fullmäktige och kommunernas verksamhet. De får fritt användas för redaktionellt bruk. Sammanlagt 33 618 kandidater är uppställda i valet 2017, av vilka 8 999 blir invalda.

FAKTALAATIKOT

Vem sitter i fullmäktige just nu?
Fakta om fullmäktigeledamöterna under den pågående mandattiden
    • År 2013 var andelen kvinnliga fullmäktigeledamöter ungefär 36 procent. Omkring 28 procent av fullmäktigeordförandena och en fjärdedel av vice ordförandena var kvinnor.

    • Det väljs in färre kvinnor i fullmäktige än vad som kunde väntas utgående från den andel röster de får och den andel kandidater de utgör.

    • I början av 2013 var fullmäktigeledamöterna i medeltal 50 år och ordförandena två år äldre.

    • Den yngsta som valdes in i fullmäktige var 18 år på valdagen. Den äldsta var 84 år.

    • Sammanlagt 43 personer med främmande språk valdes in i kommunfullmäktige vid kommunalvalet 2012. Jämfört med föregående val hade antalet stigit med nio personer.

    • Frågan om utländsk bakgrund kan studeras också enligt personens ursprung. Drygt fem procent av de röstberättigade och knappt tre procent av kandidaterna vid kommunalvalet 2012 hade någon slags utländsk bakgrund. Av dessa kandidater blev omkring 0,5 procent invalda i fullmäktige (omkring 48 personer).

    • Efter kommunalvalet 2012 arbetade knappt hälften av fullmäktigeledamöterna inom den privata sektorn, antingen hos ett privat företag eller som yrkes- eller näringsutövare. Ungefär en femtedel arbetade inom kommunsektorn, en femtedel var personer som står utanför arbetslivet, såsom pensionärer eller studerande. Ungefär en tiondel var anställda inom staten eller en förening/en organisation/kyrkan.

    • År 2015 anslog fullmäktigeledamöterna i medeltal 8,5 timme i veckan på sina förtroendeuppdrag.

Källor och mer information (på finska):
De förtroendevaldas arvoden under den pågående fullmäktigeperioden
    • Enligt uppgifterna i början av mandatperioden 2013–2016 är mötesarvodet till en fullmäktigeledamot i medeltal 70 euro, till en fullmäktigeordförande 101 euro.

    • Ju fler invånare kommunen har desto högre brukar de förtroendevaldas arvoden vara. I kommuner med färre än 2 000 invånare är fullmäktigeledamotens mötesarvode i snitt 43 euro och i kommuner med fler än 100 000 invånare 197 euro.

    • Arvoden för viss tid såsom månads- och årsarvoden betalas oftare till ordförandena för organen än till ledamöterna. Årsarvodet till fullmäktiges styrelseordförande är i snitt 2 006 euro.

    • Förtroendevalda har rätt att få ersättning också för inkomstbortfall och kostnader som föranleds av förtroendeuppdraget, bland annat för vikarier och för ordnande av vård för barn.

    • Timersättningen för inkomstbortfall är i snitt 23 euro och varierar från 8 euro till 64 euro beroende på kommun.

    • Alla arvoden och ersättningar för inkomstbortfall är beskattningsbar inkomst för de förtroendevalda.

    • Partierna tar i allmänhet ut en frivillig avgift på arvoden för förtroendeuppdrag, en s.k. partiskatt.

    • Arvodena till kommunala förtroendevalda justeras i allmänhet en gång per mandatperiod. En del kommuner inför engångshöjningar och en del årliga indexhöjningar.

    • Kommunfullmäktige bestämmer arvodesnivån. De förtroendevaldas arvoden baserar sig på kommunallagen.

Genomsnittligt mötes- och årsarvode för fullmäktigeordförande samt mötesarvodet för ledamöter efter kommunstorlek i fastlandskommunerna år 2013, (N=304).

Kommunstorlek 1.1.2013

Fullmäktige

ordförande

Fullmäktige

ledamöt

€/sammanträde

€/år

€/sammanträde

under 2 000 inv.

60

928

43

2 001-5 000 inv.

75

1 255

53

5 001-10 000 inv.

95

1 806

67

10 001-20 000 inv.

111

2 558

78

20 001-50 000 inv.

140

2 599

91

50 001-100 000 inv.

176

4 669

115

yli 100 000 inv.

287

6 794

197

Fastlandskommunerna

101

2 006

70

Närmare upplysningar
Partierna i fullmäktige under den pågående mandattiden
    • Centern har flest fullmäktigeledamöter under den fullmäktigeperiod som nu löper ut: knappt en tredjedel, 32 procent, av de nuvarande fullmäktigeledamöterna representerar Centerpartiet. Både SDP och Samlingspartiet har en knapp femtedel, 18 procent, Sannfinländarna 12 procent, Vänsterförbundet 7 procent, Svenska folkpartiet 5 procent och De Gröna och Kristdemokraterna 3 procent vardera av alla fullmäktigeledamöter i fastlandskommunerna. De övriga partiernas och valmansföreningarnas andel av fullmäktigeledamöterna är 2 procent.

    • Den största förändringen i partiernas andelar av fullmäktigeplatserna gällde Sannfinländarna: deras andel ökade med rentav 8 procentenheter jämfört med föregående fullmäktigeperiod. Nästan alla de övriga partiernas andel minskade med 1 till 2 procentenheter.

    • Störst täckning i kommunernas fullmäktige har Centern haft. Vid kommunalvalet 2012 fick partiet fullmäktigerepresentation i 293 kommuner. Av de övriga partierna fick Sannfinländarna representation i 288 kommuner, SDP i 282 kommuner, Samlingspartiet i 273 kommuner och Vänsterförbundet i 201 kommuner.

    • I början av den pågående fullmäktigeperioden fanns det sammanlagt 88 fastlandskommuner där ett parti hade enkel majoritet, dvs. över hälften av fullmäktigeplatserna. De utgör en knapp tredjedel av Finlands kommuner.

    • Centern fick enkel majoritet i 77 kommuner och SFP i 11 kommuner. De kommuner där Centern och Svenska folkpartiet fick enkel majoritet är alla kommuner med färre än 20 000 invånare. De övriga partierna har inte enkel majoritet i någon kommun.

    • Antalet fullmäktigeförsamlingar med enkel majoritet ökade under 1990-talet, men har minskat igen under 2000-talet. Förändringen förklaras av att fullmäktigeförsamlingarna med centermajoritet har blivit färre. I början av 2000-talet hade nästan hälften (47 %) av fastlandskommunernas fullmäktigeförsamlingar centermajoritet.

    • Allra mest har makten koncentrerats till ett enda parti i Vörå där 26 av 27 fullmäktige-ledamöter, dvs. 96 procent, representerar Svenska folkpartiet. Av de kommuner som hade centermajoritet hade Merijärvi proportionellt flest centerpartister; 12 av 15 full-mäktigeledamöter, dvs. 80 procent.

    • Den brokigaste partikartan visar Tammerfors upp. Där valdes fullmäktigeledamöter från tio olika partier och grupper i kommunalvalet 2012. I Åbo, Helsingfors, Lojo, Jakobstad och Tusby valdes fullmäktigeledamöter från nio olika partier.

Källor och mer information:
Valdeltagandet i kommunalval
    • I kommunalvalet 2012 röstade 58,3 procent av de röstberättigade. Andelen personer som röstade minskade med 2,9 procentenheter jämfört med föregående val år 2008.

    • Under perioden 1950–2012 var valdeltagandet livligast 1964, då det var 79,3 procent.

    • Lägst var valdeltagandet år 2000, då endast 55,9 procent av de röstberättigade deltog.

    • Förhandsröstningen har hela tiden ökat i popularitet. I kommunalvalet 2012 röstade 42,4 procent av de röstberättigade på förhand.

    • Valdeltagandet varierar mycket kommunerna emellan. Högst var valdeltagandet i Kinnula (84,9%) och lägst i Vanda (51,0%). Valdeltagandet kan variera kraftigt även inom kommunen mellan de olika röstningsområdena.

    • Medborgarna röstar mindre aktivt i kommunalval än i riksdagsval. Valdeltagandet i riksdagsvalet 2015 var 70,1 procent, dvs. nästan 12 procentenheter högre än i kommunalvalet 2012.

    • På Åland förrättas kommunalval vid en annan tidpunkt än på fastlandet. Senast förrättades kommunalval där hösten 2015. Valdeltagandet var 67,4 procent och därmed cirka tre procentenheter högre än i föregående kommunalval. Följande kommunalval på Åland förrättas i oktober 2019. (www.val.ax).

    • I Finland är valdeltagandet i kommunalval lägre än i de övriga nordiska länderna. I Sverige, där kommunalval och parlamentsval förrättas samtidigt, är valdeltagandet klart högst: i det senaste kommunalvalet 2014 röstade 82,8 procent av de röstberättigade. Valdeltagandet i det senaste kommunalvalet i Danmark (2013) var 7,19 procent, på Island (2014) 66,5 och i Norge (2015) 60,0.

Mer information
Kommunförbundet - källan till kommuninformation
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats kommu-nerna.net finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kom-muner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.